Kan någon muntra upp mig?

Känns som att detta e början på ett kapitel som snart tar slut! Hur mycket ska jag orka? hur mycket ska man klara av?
Kärleken är borta, Min pappa dog i fredags och ja, min födelsedag är på söndag hur mycket bättre kan de bli för mig nu?Jag finner inga svar och vet inte va jag e bra till längre, vill bara försvinna i min ensamhet så ingen ser, ser hur mycket jag gråter och allt..inge roligt...

Det jobbigaste av allt är att allt händer nu. känns inge bra, o sen ska man förklara för allt o alla vad det e som hänt! fråga mig inte för jag vet inte vet inget alls (Glöm inte bort att du e värdelös!) de e det ända som rular i mitt huvud!

ska gå nu!
Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Test